La Selva

6-9 november 2006. Bussfärden hade gått genom regniga skogsområden med slingriga vägar och det var skönt att komma fram. Isaks ögon var alldeles variga och vi ansåg att vi behövde söka upp ett apotek i staden innan vi åkte ut till forskningsstationen där vi skulle bo. När vi så klev av bussen visade det sig att någon tagit Klaras docka, vilket lågvattenmärke. Vi fick berätta för Klara att hon nu skulle få komma till någon snäll flicka här som skulle bli så glad och ta väl hand om henne. Förutom apoteket fick nu Stefan ta med Klara till en leksaksaffär där Klara valde ut ’Anita’. Anita var finast i hela affären och hon kunde sjunga på spanska och snurra på en rockring. Stor och stel och inte så praktisk tyckte mamma i tysthet, men kul att hon hette samma som mormor.

I La Selva var det hett när vi kom och vi fick direkt hugga in på lunchen i den stora matsalen. Här fick vi sedan ta till oss mat vid bestämda tider morgon, middag, kväll. Vi fick ett eget hus att bo i. När vi sovit lite middag gick vi en kort tur ner över bron och mötte där en näsbjörn mitt på bron. Nu var vi i Costa Rica och regnskogen! Det visade sig sedan att vi inte fick se någon mer näsbjörn på hela resan.

Klara hostade ordentligt på natten, Isaks öga var varigt även om salvan vi skaffat verkade hjälpa och tidsomställningen gjorde att Isak vaknade kl. 3.00 igen. Även följande natt var sådan så det i kombination med värmen på dagarna gjorde att vi inte orkade vara så aktiva här. I efterhand känns det lite oturligt för vackrare och mer lättillgänglig regnskog med sådan djurrikedom fick vi inte uppleva igen under resan och kanske aldrig…

Vår andra dag i La Selva var vi i varje fall ute på en 3 h guidad promenad med Erik. Vi både hörde och såg vrålapor, ett mäktigt läte över flera kilometer när hannen varnar sin flock. Det var gott om tukaner, leguaner, bladskärarmyror, blåjeansgrodor, mm. Ett dött bältdjur fångade Klaras sympati och hon såg lite fundersam ut över chokladträdet. Isak var nöjd i sin ryggsäck. Det fanns ingen pool här men väl ett badkar där barnen lekte en stund varje eftermiddag. På lilla rundan på eftermiddagen före maten mötte vi några grisar och åter vrålaporna. Det blev snabbt mörkt och vi fick ha ficklampor för att hitta hem på kvällarna. Var det torrt ute kunde man få se bladskärarmyror med blad på ryggen i långa rader på stigen till huset, men så här på kvällen då det oftast regnat låg bara bladen kvar. Bladskärarmyrorna tappar nämligen sitt luktsinne då det regnar och släpper då sina blad och snabbar sig hem. En lustig syn när vi nu visste förklaringen.

På morgonen när det ljusnade strax efter kl. 5 tog Stefan Isak i ryggsäcken och gick ut för att skåda fågel medan tjejerna sov lite till. Det finns fördelar med en fågelskådare till man.

Vår tredje dag gick vi en tur för att leta sengångare. Vi hittade två håriga knyten i de träd där de hade setts kvällen innan. Trots att de inte rör sig långt och vi viste var vi skulle leta var de svåra att upptäcka.

La Selva var ett vackert ställe där vi hade det skönt och fick all mat serverad, mycket ris och bönor blev det till Isaks stora glädje. Ska man säga något negativt så var det väl värmen och att det var lite opersonligt.